Original:
Die Negation des (parmenideischen) Seins durch den Sophisten Gorgias (ca. 480-380 v. Chr.)
οὐκ εἶναι φησὶν οὐδὲν· εἰ δ᾿ ἔστιν, ἄγνωστον εἶναι· εἰ δὲ καὶ ἔστι καὶ γνωστόν, ἀλλ᾿ οὐ δηλωτὸν ἄλλοις. [...] εἰ μὲν γὰρ τὸ μὴ εἶναι ἔστι μὴ εἶναι, οὐδὲν ἂν ἧττον τὸ μὴ ὂν τοῦ ὄντος εἴη. τό τε γὰρ μὴ ὂν ἔστι μὴ ὄν, καὶ τὸ ὂν ὄν. [...] εἰ δ᾿ ὅμως τὸ μὴ εἶναι ἔστι, τὸ εἶναι, φησί, οὐκ ἔστι, τὸ ἀντικείμενον. [...] εἰ δὲ ταὐτό, καὶ οὕτως οὐκ ἂν εἴη οὐδέν. τὸ τε γὰρ μὴ ὂν οὐκ ἔστι, καὶ τὸ ὄν, ἐπείπερ γε ταυτὸ τῷ μὴ ὄντι.
Quelle:
Gorgias von Leontinoi:
Über das Nichtseiende, Fragment 3
Fragment 3; S. 40-43 Buchheim.
Edition: N.N.
Themen:
-
Sein
-
Antike Philosophie I